Slutet för Svenska Aeroplan Aktie Bolaget?

Eller ja, Svenska Aeroplan Aktie Bolaget har inte funnits på länge. Men Saab Automobile AB däremot. Men eftermiddagens nyheter är ju inte direkt ljusa. För i storleksordningen femte gången på tio år står Saab inför ett konkret nedläggningshot. Tyvärr ser det väl, utifrån vad som förs fram i nyheterna, mörkare ut nu än någonsin tidigare.

Det skulle verkligen vara jättetråkigt om Saab försvann. Dels skulle det vara en kris för staden Trollhättan, utan tvekan, men framförallt står märket Saab, trots en del misshandel från GM, för väldigt mycket bra. Svensk ingenjörskunskap när den är som bäst, vågar jag nog nästan säga.

Vore det inte för Saab hade mina föräldrar aldrig träffats, och jag hade inte funnits till ens. Dessutom.


Jag blir dock lite trött på alla dessa "analytiker" som ska uttrycka sig och ge sina expertkommentarer. Så därför tänkte jag inte vara bättre själv, utan också kommentera det hela (Enligt Lindéns impact-lag vet jag ju att det är näst intill ofarligt, eftersom jag är 20 år. Det är ingen som lyssnar på mig ändå.):


I.
Det verkar finnas någon utbrett uppfattning bland analytikerna om att Saab skulle ändå inte överleva på flera års sikt. Bevis: GM har ju blivit tvungna att fylla på med massa pengar de senaste åren, de skulle aldrig kunna klara sig själva.

Det är en felaktig slutsats! Till saken hör nämligen att dessa år också har inneburit GM som ägare, och inte bara som ekonomiskt stöd. GM har inte varit några bra ägare. Att sätta en organisation i press må vara bra, som Doktor Lundberg skriver på sin blogg, men att näst intill årligen leverera ett konkret nedläggningshot måste väl ändå ses som negativ press i längden? Jag tror knappast "tävlingarna" mellan bl a linorna i Rüsselsheim och Trollhättan har givit någon positiv nettoeffekt, även om de de facto bl a bidrog till en förbättrad produktion. Det finns andra, mer immateriella, värden också bland personalen, så som engagemang, framtidstro etc, etc. GM har även roat sig med att köra över den lokala erfarenheten och tvingat in sämre organisationer (kan man ana en kulturkrock mellan de amerikanska respektive tyska storföretagen Opel och GM med hierarkiska strukturer å ena sidan och det medelstora svenska Saab på den andra sidan?) och stora mängder byråkrati, som, vad jag förstått av de jag träffat som jobbar på Saab, har bidragit till att prestationerna från personalen i slutänden har blivit sämre. GM har även på 2000-talet dränerat ut många kompetensområden från Saab och placerat de utvecklingsavdelningarna i Tyskland eller USA.

Därmed inte sagt att Saab skulle ha klarat sig bättre själva, men det finns inget bevis för att de inte skulle ha gjort det.


II.
Min andra kommentar är att det är på grund av ekonomer och jurister som vi har ett problem över huvud taget; Koenigsegg hade viljan och kapitalet, ledningen på Saab ville, den svenska regeringen ville (så länge de inte behövde betala ett öre), och ECB hade kapital att låna ut. Ändå föll det. Och det verkar ju inte ha berott på så mycket annat än lagar, regler och villkor. Kring pengar, kring organisationer, kring patent, kring tillgångar, vad vet jag? Men situationen har ändå varit så att det har funnits duktiga ingenjörer på Saab, en ledning med kapital villig att ta över hos Koenigsegg samt kapital hos ECB. Men det föll ändå, och jag skyller på dessa ekonomer och jurister. Jag tror att det är deras fel.

(Okej, jag vet att jag skjuter mig själv i foten, är det något som genomgående har varit bristande hos Saab är det den ekonomiska aspekten. Bilarna har varit fantastiska, men att komma ut på marknaden och sälja dem? En svensk, säker familjebil - Volvo V70 såklart! Att Saabs 9-5 är en minst lika bra kandidat, helt jämförbar på alla punkter, har väl aldrig fallit så många in? Så ja, fler ekonomiskt sinnade personer på Saab, som har vett att utnyttja den fulla potentialen i en fantastisk produkt, redan för många, många år sedan hade inte skadat. Så ekonomerna är inte roten till allt ont, de kan behövas ibland också.)


==

Även om det kanske inte blir så glädjande, ska det i varje fall bli intressant att se hur det här slutar. Maud Olofssons popularitet lär ju knappast öka på den närmsta tiden hos folket i vart fall, även om jag kan hålla med henne i hennes argument om vad våra skattepengar ska gå till eller inte.